Resultat av Umeå
Som de flesta vet så besökte jag Umeå i måndags. Ett besök där två specialister satt ner för att bestämma vad som ska hända med mig & inte hända med mig. Jag kanske inte fick det svaret jag ville ha & besöket slutade i tårar. Inte för att jag inte ser någon framtid eller inte för att jag inte ser något liv som vissa elaka tungor har kommenterat här. Utan för att leva ett liv med smärtor inte är så kul som vissa tror & det är heller inte så lätt. Klart att livet går i backar, ena dagen känns allt bättre & vissa dagar känns allt piss. Men sådana kommentarer tar jag bara på ett sätt, att vissa människor har väldigt svårt att förstå. Och att jag skulle mer än gärna byta med dom. om det vore möjligt! Och nej, jag tycker heller inte synd om mig själv MEN jag tycker att INGEN & då menar jag INGEN förtjänar att leva som jag gör. PUNKT på det & åter till ämnet!
Specialisterna övervägde & att gå in & operera mig en gång till är att gå ut på väldigt djupt vatten & kan kanske till och med förvärra mig. Så som läget ser ut just nu så finns det inget att göra åt min rygg kirurgiskt sätt. Ordination till smärtenheten ska skickas där mediciner ska provas fram som kan dämpa mina smärtor någorlunda, sen är det träning & åter träning som gäller. Just nu vill jag bara gräva ner mig, för ett liv med dessa smärtor vill jag inte vara med om. Jag vill helst av allt bara gå tillbaka i tiden & ta bort kvällen då hela mitt liv förändrades! Jag har en önskan & det är att få vara smärtfri - en önskan som aldrig kommer att uppfyllas..... Men att ge upp nu är heller inget alternativ!
Jag är stark & vet att jag kan klara av detta. Även om det ryckte undan mattan för mig ett kort tag så känner jag att jag är redo att lägga in en högre växel nu. En operation går inte att göra för att allt material har vuxit fast alldeles för mycket in mina ben i kroppen (läs: ryggraden) & att vara där och vrida & bända bland nerver kan i värsta fall göra mig förlamad. En operation som tar ut läkarna på väldigt djupt vatten & trots bådas långa erfarenhet så är det något dom ALDRIG kommer att göra. Så nu måste vi söka andra vägar, för dom håller med om att jag är för ung för att leva såhär. Så nu börjar ett evigt rännande mellan olika sjukhus för att hitta mediciner, behandlingar, sjukgymnastik mm. Och jag hoppas så innerligt att vi ska hitta något, hitta något som kan reducera mina smärtor bara för ett tag. För ett liv utan smärta vet tom jag att är omöjligt efter vad jag vart med om!
NYA TAG & NYA MÖJLIGHETER, NU VÄXLAR VI UPP EN NIVÅ & KÖR ÄN HÅRDARE!
