Att gå tillbaka...

Känner att jag kan få otroligt mycket skit för detta inlägg jag tänker skriva nu & jag säger inte att något är rätt eller fel. Utan jag delar bara MINA åsikter av det hela. Och mina åsikter är inte rätt & mina åsikter är inte lag. Men dehär är mina tankar & mina funderingar. Ni kan hata mig för endel jag skriver men detta är stället jag har valt att föra mina tankar på.
Har ni funderat på en sak? Det har iallafall jag. Människor gör slut, människor går skilda vägar & människor väljer att inte leva tillsammans av olika anledningar. Båda parterna snackar oftast skit om varandra efter förhållandet, "det var så dåligt, han/hon är en idiot mm" men i slutänden så slutar dom människorna ändå upp tillsammans efter ett tag. Ja, ibland kan man hitta tillbaka & man kan få det hur bra som helst & jag säger inte att det är FEL att hitta tillbaka. Men jag känner bara att man har väl ändå valt att gå åt skilda håll av en orsak? Att ge varandra space & ta ett uppehåll är en annan femma. Men jag anser att tar det slut så tar det ju antingen slut för att något hänt, känslor har försvunnit eller het enkelt för att man inte passar ihop. Varför skulle man då passa ihop senare? Ja, människor kan förändras & växa.
Jag känner bara att vill man hitta tillbaka & vill man att det ska bli er/oss/vi en gång till så kanske man borde tänka lite längre än näsan räcker & inte snacka skit om den personen. Jag pratar aldrig skit om dom jag varit med, för jag tycker att dom förtjänar den respekten. För det är aldrig ens fel att två människor träter & ingen människa är perfekt. Och jag vet precis som alla andra att man kan hitta tillbaka sen & hur pinsamt blir det inte då när man snackat skit om andra parten?
Jag står för att man kan hitta tillbaka efter ett uppehåll, paus eller vad man nu vill kalla det. Att space är bra ibland för att se om man verkligen tycker om varandra & är ämnade. Men har saker hänt i ett förhållande som otrohet, svek, lögner osv. Så är det oerhört SVÅRT att bygga på något som är så trasigt. Och man valde att gå isär för en anledning. Jag har gått tillbaka till människor & det har funkat till en början men sen har det förflutna kommit tillbaka & gnagit värre än vad det gjorde innan.
Ta mig inte fel på detta inlägg. Jag är glad för dom som kan hitta tillbaka, glömma, förlåta & leva som att ingenitng nånsin har hänt. Jag vet bara att jag är en sådan person så blir jag sårad av en person, så försvinner min tillit. Och tillit är inte det enklaste att bygga upp. Men jag säger inte att det är fel att gå tillbaka, hitta tillbaka eller vad vi nu ska kalla det. Jag säger bara att ibland funkar det inte. Men då kommer vi ju till, hur ska man veta om man inte testar? Och efter en paus hittar man absolut tillbaka men efter svek, lögner & sårande. Tror jag det är svårt att lita helt på en människa igen. Jag tror man tror att man gör det, till sanningen kommer ikapp en!